jsvensson.blogg.se

Oj denna månaden är suddig. Den var fylld av rädsla, sorg och självmordstankar. Vill inte ens skriva om det. Tackar bara den vännen jag då hade för alla gånger hen torkade mina tårar och höll om mig.

Var mycket festande i början av året. Tror jag egentligen mådde rätt dåligt här, över mamma.. 

Fick se och träffa Thomas Stenström åååh<3Sen var jag och killen på bilden på Håkan. Underbart och obeskrivligt. 
Skolavslutning, sen med Sarisen till Gardesanna.Var på kusten.


Fortsätter i ett nytt inlägg. 

man måste älska sig själv innan man kan älska någon annan 

Jag önskar så att jag kunde säga att jag är lycklig nu. Men jag tänker inte ljuga. Jag känner mig så trasig, nertrampad och ensam. Men samtidigt har jag människor runt mig som öser på med kärlek på alla sätt och vis. 

Trött på julmaten och julmusten. Allt som ens har med jul att göra irriterar mig nu. Vill bara äta mina broccoli och ägg, lyssna på Ed(alternativt Håkan också såklart) och dricka min Loka.

Vi satt ihopkrupna under filtar pch väntade på honom i timmar. Sen stod vi där inne längst fram vid stängslet. Då innan konserten hade börjat och vi plötsligt ser Håkan komma mot oss, jag skriker hans namn en gång när han är nån meter ifrån mig och han tar tag i min hand och hälsar på mig. När man ser upp till en person så mycket och älskar honom och äntligen får träffa honom blir det verkligen svårt att greppa vad som händer. Så glad över att jag fick stå så nära honom när han sjöng sina låtar, som verkligen hjälpt mig i mina svåraste stunder. Jag kände igår, för första gången på länge lycka. 



Har inga bra bilder, bara en massa videos. Finns lite på min instagram om ni är intresserade. 

Håkan påminde oss om igår att det alltid finns en dal bredvid toppen. Och min vän sa för några dagar sedan "Och i varje jävla uppförsbacke ska jag stå bakom dig och putta på, jag ska dra dig ända upp till toppen. För vet du, man måste skrapa i botten för att sedan nå toppen."